VoB Logo printable
Skriv ut

Familjehemsutredning på systemteoretisk grund

Syftet med familjehemsutredningen är att:
– Erhålla kunskap om familjen.
– Skriftligt beskriva familjens bakgrund och sätt att fungera.
– Ge familjen kunskap om familjehemsvård.

Utredningsmodellen hämtar idéer från systemteorin om hur familjer kan beskrivas. Den skriftliga dokumentationen bygger på BBIC, Barns behov i centrum.

Utredningsmetodiken tar hjälp av systemteoretiska begrepp såsom gränser, roller, livscykler och kommunikation för att förstå och beskriva en familj. Med fördel används också systemteoretiska tekniker, t ex reflekterande processer.

Familjesystemet kan delas upp i delsystem (make-makasystem, föräldrasystem, barnsystem etc). Mellan delsystemen finns imaginära gränser. Dessa gränser kan vara oklara, rigida eller tydliga. Salvador Minuchin (argentinsk/amerikansk psykiater och familjeterapeut) har utvecklat ett tankesätt kring gränsprocesser som är till hjälp vid förståelsen av familjen.

Med roller menas ett handlingsmönster som är knutet till individen och styrt av förväntningar på hans/hennes handlande. Att fundera i termer av roller utgör hjälp i arbetet med gränsprocesser.

Vid studerande av gränsprocesser är det viktigt att väga in vilken situation individen befinner sig i samt var i livscykeln han/hon är. Teorin kring livscykler bygger på antagandet att familjer hela tiden utvecklas. Familjen genomgår olika stadier som vart och ett innebär specifika problem som familjen måste kunna hantera.

Kommunikationen inom familjen ger en bild av hur familjen fungerar. Kommunikationen kan vara diffus, specifik, bekräftande eller diskvalificerande.

I utredningsprocessen ingår ett djupsamtal med familjen. Under samtalet har en av utredarna en aktiv roll, d v s leder samtalet och ställer frågor. Den andra utredaren har en mera observerande roll. Utredarna kan under samtalets gång föra samtal med varandra om familjen. Detta kallas reflekterande processer. Familjemedlemmarna lyssnar till utredarnas reflektioner och hypoteser och får därefter möjlighet att bemöta dessa. Genom de reflekterande processerna får utredarna mer kunskap om familjen och familjemedlemmarna medvetandegörs om hur de och deras samspel kan uppfattas. Arbetet med reflekterande processer utvecklades på 1990-talet av Tom Andersen, norsk professor i socialpsykiatri.

Djupsamtalet kan även innehålla beskrivningar av olika problemsituationer en familj kan ställas inför i sitt uppdrag som familjehem. Familjen får i uppgift att berätta hur de tänker att de skulle hantera problemet.

Information om familjen hämtas genom:
– Vad familjen berättar om sig själv.
– Vad utredarna kan observera hos familjen.
– Vad referenter berättar.
– Vad utredarna kan observera hos sig själva.

Utredningsprocessen
Registerkontroller i social-, polis- och kronofogderegister följs av ett hembesök hos familjen. Utredarna önskar då träffa hela familjen. De vuxna i familjen får ett skriftligt frågeformulär som de fyller i och skickar till utredarna.

Djupsamtal. Utredarna, med fördel en man och en kvinna, har ett strukturerat samtal med de vuxna i familjen. Samtalet äger rum i utredarnas lokaler.

Handledning till utredarna av leg psykolog. Handledningen syftar till att hjälpa utredarna att ta in tillräckligt med information om familjen för att kunna göra en bedömning av familjens lämplighet som familjehem. Handledaren fattar inte beslut om hur familjen skall bedömas.

Referenstagning och färdigställande av skriftlig dokumentation/utredning.

Familjer är olika. Därför krävs olika förhållningssätt vid varje utredning. Familjehemsutredningar på systemteoretisk grund följer en given struktur men ger också utrymme för flexibilitet. För att erhålla kunskap en familj kan utredarna göra fler hembesök, använda självskattningsinstrument etc.

Utredningsprocessen innebär att familjemedlemmarna indirekt får kunskap om vad det innebär att vara familjehem. De har även möjlighet att ställa frågor.