Uppsatsämnen Familjehuset Hörby

  • Barnfamiljer och bostad. Det är vanligt att familjer är på behandling hos oss i uppemot sex månader och sedan skrivs ut till bostadslöshet. Hur påverkar detta den behandling familjen gått igenom, hur arbetar kommunerna för att motverka hemlöshet efter institution? 
  • Olika villkor i olika länder, hur skiljer sig den svenska och den danska lagstiftningen åt inom LVU? Hur påverkar det familjernas val av vistelseland? Vi har många familjer som beskriver att de svenska reglerna är hårdare och att man stannar i Danmark för att undvika den svenska socialtjänsten. 
  • Kunskap inom socialtjänsten avseende spädbarns behov. Hur kompenserar socialtjänsterna bristen på spädbarnsunderlag inom BBIC? 
  • Hur påverkas det lilla barnet av förälderns förmåga till verbal kommunikation? Hur kan verbal kommunikation kopplas till anknytning och utveckling? 
  • Vilka problem kan uppstå då förälders och barns behov är motstridiga? Hur försvaras barnet perspektiv i svensk lagstiftning? Hur lyfts barnets röst i utredningar, vårdplaner och beslut som rör barnet med grund i SoL och LVU? Hur lyssnar domstolar till barnets behov kontra förälderns önskemål vid beslut om umgänge osv? 
  • Missbruk och förälderns rätt till att vara förälder kontra barnets behov av nykter vårdgivare. Hur tungt skall förälderns rätt att försöka bli nykter styra över hur den aktuella situationen påverkar barnet? Vilken syn finns på missbruk och föräldraskap inom socialtjänsten? Hur bedöms frågan i ansökningar om LVU? 
  • Hur följs ärenden upp där socialtjänsten fått avslag på ansökan om LVU och föräldern motsätter sig vård. Hur skyddas barnen från att riskera att fara illa i framtiden? 
  • Hur påverkas barnen av det glapp som finns mellan vård genom SoL och LVU. Vad blir konsekvensen för barnet när föräldern tackar nej till behandling som bedöms behövas, men där situationen inte ger underlag för LVU? Dvs, hur skyddas barnen i de fall de behöver stöd för att utvecklas gynnsamt, men där föräldern tackar nej till stöd. 
  • Hur används möjligheten till att följa upp ett avslutat ärende efter två månader av socialtjänsten, och vad leder uppföljningen till?