Våren står för dörren på Anandas integrationsboende, en gransångare visslar utanför köket medan en av ungdomarna lagar middagen, en mustig lammgryta med ljuvlig doft av spiskummin, i personalrummet surrar en envis fluga i fönstret. Här på Ananda bor unga killar från flera hårt drabbade länder, de har gjort valet att… Läs mer »
Lyssna
Att utreda ungdomar på institution är något som mer eller mindre alla har åsikter kring. Är det rätt? Är det fel? Visar utredningen en korrekt bild av ungdomen? Påverkas ungdomarna av varandra? Smittorisken för problembeteenden? Trots dessa frågeställningar väljer man i vissa fall att utreda på institution – så vad finns det för fördelar? Finns det fördelar?
Som professionella inom detta område måste vi alla vara medvetna om att det vi gör påverkar de ungdomar vi möter. Inte bara här och nu utan även för en lång tid framöver. Till en början finns det ofta en stark motvilja till att delta i en utredning; ”varför ska jag snacka med er? Jag pallar inte att berätta, det är ändå ingen som lyssnar. Varför skulle ni göra det? Varför ska ni bry er? Detta är ju bara ett jobb för er?”. Sakta men säkert förändras denna inställning och en berättelse om en annan människas liv börjar växa fram. En viktig och unik berättelse. Denna berättelse berättas sällan på bokade samtalstider i ett samtalsrum. Den berättas i bilen på väg till tandläkaren. Den berättas på en brygga med ett metspö i handen. Den berättas i köket när potatisen skalas. Den berättas när ungdomen själv vill och känner sig redo att berätta. Och för att få höra berättelsen måste vi vara redo att lyssna. Och ta oss tid till att lyssna. Inte ifrågasätta – lyssna. När ungdomen vill. Dessa olika fragment byggs sedan samman till en helhet som efter ett antal veckor blir ett utlåtande. En utredning. En utredning som i slutändan förhoppningsvis ska kunna bidra till en positiv utveckling för ungdomen. För att möjligheten till detta ska finnas måste väl det som står skrivet utgå från ungdomen? Deras berättelse? Deras upplevelse?
Det bästa kvittot vi kan få på att det faktiskt är ungdomens berättelse är när de själva läser utlåtandet och kommentaren blir ”det här stämmer faktiskt”. Det är då vi har de bästa förutsättningarna för att använda materialet för att jobba framåt. Det är då vi kan nå en positiv utveckling. Det är då vi har lyssnat. Så svaret är ja – det finns fördelar.
Linda
Holmkvist
14 mar 2014
Linda
Holmkvist
14 mar 2014
Som fd kollega kan man inte vara annat än stolt när man läser detta! Ni gör ett grymt arbete i alla led och utvecklas ständigt! Bloggen är ju bara ett exempel! Blir spännande att följa denna!!
Weronica
Sandgren
15 mar 2014
Weronica
Sandgren
15 mar 2014
Härligt att bloggen är igång, spännande.