Styrd av BBIC?

Är BBIC lika med dokument? Ett evigt ifyllande av uppgifter, i dokument som bara läggs i akten? Tidsödande funderingar kring rubriker och vad som ska stå var?

NEJ, svarar vi i Trelleborg. Då har man missförstått tanken med BBIC. Vi erkänner dock att vi varit i ”dokumentträsket” och vänt. I samband med att det reviderade BBIC lanserades hösten 2015 bestämde vi oss för att ta ett krafttag kring BBIC och jobba strukturerat och planerat med framförallt innehållet. Vi bestämde oss för att ta chansen, med det nya materialet i bakfickan, att väcka intresse och engagemang för BBIC. Att öka begripligheten kring syftet med BBIC, att inspirera och att sträva efter att ha en lärande organisation. I Trelleborg är vi två BBIC-utbildare som driver metodutveckling, håller utbildningar och deltar i BBIC-nätverket. Vi gick Socialstyrelsens utbildarutbildning under hösten 2015 (trots att vi gått den innan, men i syfte att få kunskap kring det reviderade materialet). Vi började därefter att planera utbildning för våra kollegor. I diskussion med andra i nätverket och flera andra sammanhang framkom det visst motstånd till att börja utbilda och arbeta med det reviderade materialet, innan vi hade tillgång till dokumenten i våra IT-system. Flera kommuner valde att skjuta utbildningen i det reviderade materialet på framtiden och fortsätta att jobba som tidigare. Vi i Trelleborg bestämde oss för att köra. Vad hade vi att förlora? Visst infann sig visst tvivel med tanke på andras resonemang i frågan, men vi landade i att BBIC inte handlar om dokument utan om stöd till att fylla dokumenten med relevant innehåll. Så utifrån det bokades utbildning in för kollegorna redan i början av december 2015.

Det reviderade materialet togs emot av kollegorna med odelad optimism. Flera uttryckte att det kändes enklare, mer begripligt, mer klientvänligt och mindre omständligt. Efter utbildningen bestämde vi oss för att börja arbeta med det nya materialet, trots avsaknad av uppdaterade dokument. Vi fick många frågor om hur vi kunde jobba med det nya utan några dokument. Det visade sig gå alldeles utmärkt! Så hur gjorde vi då? Jo, vi började använda metodstödet där vi bland annat använde oss av viktiga aspekter, risk och skyddsfaktorer och risk-behov- och mottaglighetsprincipen. Vi la in rubriker från det nya materialet i våra befintliga dokument. Vi slutade skicka ut konsultationsdokument och började använda oss av enbart personlig kontakt med referenspersoner. Vidare arbetade vi med metodutveckling och olika teman kring det reviderade materialet under hela 2016 där vi tex tog fram analyser i olika ärenden och diskuterade i grupp utifrån principerna. Vi tog fram exempel på referenssamtal som hållits och funderade kring vilka fördjupande frågor man kunde ställt. Vi arbetade med att plocka fram risk- och skyddsfaktorer och hur man kan värdera dem. Vi läste utredningar och försökte göra gemensamma riskbedömningar osv.

Med andra ord så fokuserade vi inte ett dugg på dokumenten. Men under sommaren 2016 så släpptes de nya dokumenten och vi började använda dem. Då kände de flesta sig hyfsat trygga i ”tänket” kring innehållet och steget till att använda dokumenten blev litet.

Har det reviderade materialet gjort någon skillnad kan man undra? Ja, det tycker vi verkligen! Våra kollegor säger så här:

” Barnet bästa i fokus på ett helt annat sätt än tidigare. Underlättar skrivandet av utredning. Tydligare resonemang kring mottaglighet och förändringspotential.”

”Analysen är både lättare att skriva och lättare att prata om med familjerna.”

”Tycker det tydliggör det specifika barnets behov. Gillar nya analysdelen.”

”Ett mer lättarbetat och överskådligt dokument”.

”Så mycket enklare att skriva en utredning och betydligt tydligare för läsarna.”

”Nya BBIC är tydligare både för oss som socialsekreterare men också för familjerna”.

”Jag upplever att BBIC-triangelns olika områden är lagom många och till god hjälp vid både samtal och dokumentation för att se vad som är viktigt att titta på och hur jag kan strukturera upp det.”

”Tydligare när behovsområden ska väljas, utifrån att antalet minskat och aspekterna inom varje område är mer konkreta än tidigare.”

”Bättre fokus på problematiken och mer tydlighet i vad som behöver förändras.”

Själv tycker vi, i vår arbetsledande roll, att strukturen är tydligare och mer självklar både i praktik och teori. Vi märker att socialsekreterarna inhämtar ”rätt” information, att den värderas på ett mer strukturerat sätt och att riskanalysen tydliggör barnets aktuella situation och behov mer uttalat än tidigare. Ytterligare positivt är att familjens mottaglighet för insats, motivation och förändringspotential belyses vilket i sin tur underlättar för våra utförare att arbeta på ett sätt som ger bästa möjliga effekt.

Det är inte alltid lätt att börja jobba på ett nytt och annorlunda sätt. Man vill gärna göra som man alltid gjort. Det känns enklare och effektivare. Men det är väl värt mödan att ta sig an nya BBIC och fördjupa sig i det. Det resulterar snabbt i ett mer genomarbetat material, kortare beslutsunderlag och mer välriktade insatser. Så kämpa på med implementeringen! Och kom ihåg; det är vi som styr dokumentens utformning och innehåll, inte tvärtom!