Två år med FIT

Nu är det dags att summera en annorlunda vår, pandemin har onekligen satt sina spår på många sätt så även inom vår verksamhet. Många möten har skett i digitala rum, färre möjligheter till aktiviteter såsom besök på gym och badhus för våra ungdomar.

Något som vi på Högelid arbetat kontinuerligt och fokuserat med i det dagliga mötet med våra ungdomar är Feedback Informed Treatment, ett evidensbaserat förhållningsätt och system för att utvärdera och öka behandlingens effektivitet. Det är två enkla mätinstrument som består av fyra frågor vardera. Varje vecka får våra ungdomar individuellt skatta sitt eget mående, detta görs i skattningen ORS, Outcome Rating Scale där ungdomen ser tillbaka på hur senaste veckan varit, områdena som skattas är hur ungdomen upplever sitt personliga välbefinnande, familj och andra nära relationer, skola och vänner samt livet som helhet. Varje ungdom skattar även hur de upplever alliansen till behandlare i varje samtal SRS, Session Rating Scale. Här skattar ungdomen dagens samtal utifrån relation till behandlare, mål och ämnen, sätt att arbeta eller metod men också hur ungdomen upplever samtalet mer allmänt.

Efter två års handledning, implementering och utveckling av FIT i den dagliga verksamheten kan vi se en samstämmighet. Såväl ungdomar som personal upplever att strukturen i samtalen blivit bättre, ungdomarnas mål avseende behandling aktualiseras på ett tydligt sätt. En viktig faktor är att arbetssättet också ökar ungdomarnas delaktighet i sin egen vård.

Hur ungdomen skattar är lättöverskådligt samt hur det påverkar ungdomens liv. Ungdomens svar tydliggörs i en graf över tid. Varje vecka analyserar personalgruppen ungdomarnas svar och uppmärksammar såväl positiva som negativa förändringar.

Här är ett exempel på hur en graf kan se ut efter en lång placeringstid. Denna graf ger oss som behandlare möjlighet att uppmärksamma ungdomens mående, ofta kopplat till specifika händelser som påverkar ungdomen liv och vardag. Varje vecka analyserar personalgruppen ungdomarnas svar där vi använder grafen för att säkerställa att rätt insatser sätts in. Om en ungdom befinner sig i den röda behandlingszonen flera veckor är det av yttersta vikt att ta reda på orsaken och sätta in de resurser och insatser som krävs för att ungdomen ska arbeta sig upp mot gul zon som är behandlingszon och i förlängningen grön behandlingszon som visar på positivt behandlingsutfall.

Den återkoppling som ges genom skattningar enligt ORS och SRS är mycket betydelsefull för insatsernas genomförande och ett kvitto på att vi tillsammans med den unge arbetar med rätt saker på rätt sätt. Förutom nöjda ungdomar och behandlare får vi även väldigt positiv feedback från ansvariga handläggare som menar att de får en tydlig överblick över hur ungdomen upplever sitt mående och alliansen med behandlarna.

Vi önskar alla en skön sommar!

Emir Jahic, utredare och Anna Vinnerborg, samordnare på Högelid