Fokus på barnets behov i familjer med missbruksproblem

En stor andel av de föräldrar som placeras tillsammans med sina barn på Familjehuset i Alvesta har missbruks- och beroendeproblematik. Familjehuset är inte specifikt inriktade på missbruksbehandling utan fokus är i första hand att hantera barnets behov och därmed de förhållanden som direkt påverkar dem. Ett eventuellt missbruk hos föräldern påverkar förstås i högsta grad barnets situation varför detta behöver vägas in vid utformningen av insatserna.

Alla uppdrag utgår från BBIC och för att kartlägga alla risk- och skyddsfaktorer samt de centrala behoven har familjehuset även insatser gällande missbruks- och beroendeproblematik. Insatsernas handlar initialt om att kartlägga motivation till förändring hos föräldern, mottaglighet för fortsatt behandling samt att om möjligt påbörja en behandlingsinriktad process. Missbruks- och beroendeproblematik behöver ses ur ett helhetsperspektiv i familjesystemet och inte som en avgränsad del. Viktigt att påminna sig om är att det alltid är barnets perspektiv som alltid skall vara prioriterat och som insatserna gällande förälderns problematik ska relateras till.

Eftersom Familjehuset har tillgång till MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) via Alvesta kommun kan vi även ta emot klienter under pågående substitutionsbehandling. Verksamheten har möjlighet att genomföra regelbundna och övervakade alkohol- och drogtester, under förutsättning att samtycke från klienten finns. Positiva drogtest skickas till Labmedicin Skåne för verifiering.

Familjehuset har ett lågaffektivt förhållningssätt och vi använder oss av evidensbaserade metoder, hög kompetens och samlad erfarenhet för att skapa en miljöterapeutisk behandlingsmiljö. Familjehuset arbetar utifrån principen att behandling är indikerade insatser, det vill säga insatser som sätts in när problem har visat sig hos barnet, i samspelet eller på annat sätt i föräldraförmågan. Behandlare och förälder ingår i en samarbetsrelation utifrån vårdplanens uppdrag i syfte att uppnå en förändring.

Genom en systematiserad behandlingsprocess arbetar vi först med en kartläggningsfas. Detta för att kunna skapa adekvata mål till genomförandeplanen. Under kartläggningen använder vi oss av rad olika standardiserade bedömningsinstrument tex ESTER risk & skyddsbedömning. Utifrån resultatet och uppdrag beslutas sedan vilken metod som motsvarar klientens behov och uppdragsgivarens uppdrag.

Under genomförandefasen använder vi oss av kognitiva metoder som MI (Motiverande samtal, CRA (Community Reinforcement Approach), ÅP (Återfallsprevention), Tejping och RePULSE för att klienten ska få kunskap och verktyg för att förändra sitt beteende och sin livssituation. Under genomförandet upprättas strukturerade veckoschema som varvas med samtal och praktiska uppgifter. Här finns också möjlighet till par-samtal, nätverksmöten och familjesamtal.

I den avslutande fasen genomförs olika former av skattningar och mätningar för att kunna se beteendeförändringar, men även förändringar i grad av risk och skydd med syftet att följa upp insatsens effekt och klientens mottaglighet. De centrala behoven, utifrån BBIC, blir vägledande då det gäller vilka fortsatta insatser som ska gälla för familjen efter avslutad placering. Centrala behov är ett begrepp från risk- och skyddsforskningen och betyder att fokus ska läggas på de riskfaktorer som upprätthåller problematiken och de skyddsfaktorer som motverkar desamma. Oftast är missbruk ett symtom på annan grundläggande problematik. Fokus bör därför rimligen riktas mot vad som är grundläggande orsak och verkan ur ett helhetsperspektiv. För att säkerställa att barnet får sina behov tillgodosedda är det därför fundamentalt avgörande att de centrala behoven framkommer och blir tydliggjorda och att insatserna blir anpassade därefter.