Kökets betydelse för det miljöterapeutiska arbetet

Vi som jobbar miljöterapeutiskt på HVB-hem har till uppgift att etablera professionella relationer i förändringsarbetet. På en institution med dygnet runt vård är köket dess hjärta. Köket blir en mötesplats där relationer skapas. Arenan är en idealisk plats för modellinlärning. Alla människor behöver känna att de befinner sig i ett sammanhang och i relation till andra för att kunna känna trygghet, utvecklas och få vara friska, både fysiskt och psykiskt. Utan relationer utvecklar vi egna inre fantiserande relationsvärldar. Den första tiden under en placering där familjen och personalgruppen ska etablera en stabil grund för senare processarbete blir köket en neutral plats. Personal har då till uppgift att etablera kontakt, tydliggöra och upprätthålla ramar och struktur. Om strukturen inte är trovärdig, är det ingenting på institutionen som är trovärdigt. Struktur ramar in vår tillvaro.

På Familjehuset i Alvesta har vi förmånen att måndag-fredag ha en anställd kock och husmor, Madelene, som serverar god och vällagad mat från grunden till de som bor i rumsboende, personal och besökare. Det innebär att personal kan ha fullt fokus på utrednings- och behandlingsarbetet under vardagarna. På helgerna lagar personal eller boende mat, ofta tillsammans. I köket uppmärksammar vi tillfällen att fira, tex födelsedagar och andra högtider. Där sker även avslut när våra familjer flyttar. Många av våra placerade barn har varken firat högtider eller födelsedagar hemma. Vi lever i dag i ett mångkulturellt samhälle. Inom alla kulturer och i alla tider har människor samlats runt mat. Det blir ett gemensamt neutralt ämne att diskutera och ge uppskattning för.

I en miljöterapeutisk miljö pågår en mängd processer, mellan olika klienter, mellan klienter och personal, inom personalgruppen samt mellan personal och ledning. Utsatta personer som Erik Larsen* kallar för ”dåligt integrerade”, har ofta behov av extremt stor förutsägbarhet och kontroll. Utveckling kräver ett visst mått av att kunna stanna en stund i osäkerhet och oförutsägbarhet. Personal behöver ha en teoretisk förankring, vara uppmärksam och “våga se” samt analysera och kunna härbärgera ångest och överföringar. Vi som jobbar med utredning möter ofta motstånd från våra klienter efter den första veckan av nyfikenhet. Köket blir det andningshål för både klienter och personal under det som Carina och Micael Jönsson** kallar konflikt- och konfrontationsfasen där klienterna utmanar institutionens ramar och personal. Vilket ofta är den fasen som håller i över resterande utredningstid och utgör stora påfrestningar på personalgruppen. I miljöterapin pratar vi om vikten av utveckling där personal står för strukturen, tar emot aggressiviteten och samtidigt ger omsorg för att främja utveckling. Inte att förväxla med att vara snäll och ge service för att slippa konflikter. Personal ska dessutom etablera en relation som bär under hela placeringstiden i både med- och motgång. Köket och maten blir det forumet där alla på institutionen kan umgås i en miljö som inte upplevs som hotfull eller påfrestande.

*Erik Larsens föreläsning i Miljöterapi, Göteborg 26-27 september 2018.
**Carina och Micael Jönsson, 2012 . Miljöterapi, Tryckverksta`n Örebro.

Madelene i köket

Bordet är dukat för sommarfest under ekarna