Tankar om 2 % och nya BBIC

2 procent. Så lite av sin tid hinner en utredande socialsekreterare i snitt lägga per dag på samtal med det berörda barnet eller ungdomen. 1 302 utredande socialsekreterares arbetstid har mätts under en vecka och resultatet är tyvärr både skrämmande och välbekant för de flesta av oss som arbetat eller arbetar inom socialtjänsten. Tidsmätningen har gjorts inom ramen för de kommunbesök som genomförts av Cecilia Grefve, regeringens utsedda samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården.

Som BBIC-samordnare och tillika utbildare för både VoB:s egna verksamheter och Kronobergs kommuner har jag naturligtvis funderat över vad reviderade BBIC kan spela för roll i strävan efter en bättre fungerande socialtjänst. Socialstyrelsens uppdrag med revideringen som blev färdig för knappt ett år sedan innebär bl.a. att förenkla arbetet med BBIC så att det blir mer effektivt. De vinster i effektivitet som Socialstyrelsen hoppas kunna bidra till är bl.a.:
– en förenklad triangel
– budskapet om att ENDAST använda de delar av BBIC som behövs för att besvara utredningens frågor
– ett användbart metodstöd

Metodstödet är det som jag som utbildare fått höra mest positivt om från framförallt nya men även mer erfarna socialsekreterare. ”-Nu kommer jag inte behöva springa in till min erfarna kollega stup i kvarten” och ”-De viktiga aspekterna ger verkligen konkret hjälp i utredningsarbetet.” . I metodstödet får utredaren handfasta tips på vilka frågor som kan vara bra att ställa under utredningens gång. Nya BBIC erbjuder också viktig hjälp och vägledning i att göra den svåra analysen och bedömningen. Tidigare har utredaren här varit ganska utlämnad till sitt eget tyckande och kunnande men nu finns det evidensbaserat stöd i form av tre olika bedömningsgrunder.

Som med alla andra metoder och förhållningssätt är det extremt viktigt att implementeringen får ta den tid och plats den behöver för att det nya ska få en chans att fästa ordentligt. De kommuner som inser att det inte finns någon ”Quick fix” när det gäller implementering kommer att få lön för mödan. Jag vill hävda att detta kommer vara en mycket viktig faktor i en lyckad introduktion av nyanställda och även spela stor roll när det gäller att behålla sin personal. Lyckas man med implementeringen är jag nämligen övertygad om att utredningarbetet kommer kännas både spännande, meningsfullt och hanterbart.

Detta ensamt kommer kanske inte bidra till att barnsamtalen får så många fler procent av socialsekreterarnas tid, men tillsammans med bl.a. lite strategiskt arbetsmiljöarbete så ska vi nog få se att de där 2 procenten och därmed också barnens delaktighet kommer att öka. Resten av arbetet med att göra socialtjänsten till en attraktiv arbetsplats kommer då att komma av sig självt. Socialtjänsten är nämligen i de allra flesta fall ett förbaskat trevlig ställe att arbeta på – det finns det många socialarbetare, inklusive jag själv, som kan vittna om!

Se hela tidsmätningen här: http://www.socialbarnungdom.se/barn-och-unga/sammanstallning-av-matningen/
Läs om Karin Kullbergs forskningsprojekt om varför socialarbetare stannar kvar i socialtjänsten: http://www.socialbarnungdom.se/forskning/varfor-stannar-de-kvar/