Vilken framtid vill vi skapa?

En majoritet av mänskligheten upplever numera framtiden som skrämmande. I ett längre historiskt perspektiv var människans fokus i tillvaron att överleva för dagen. Under det senaste århundradet har vi, åtminstone i vår del av världen, övergått till att istället kämpa för att ”hänga med”. Både som individer och organisationer gör vi allt för att följa med i den allt snabbare utvecklingstakten. Helst av allt vill vi försöka förutse framtiden för att inte ligga steget efter. Vi försöker förbereda oss idag på det som krävs av oss imorgon. Detta stressar och oroar oss.

För ett par veckor sedan deltog några av oss i VoB i en konferens som hölls av de kommunala företagens arbetsgivarorganisation, Sobona. Temat var ”Förnyelsekraft för hållbar utveckling”. En rad föreläsare var inbjudna för att berätta om sina kunskaper och tankar om innovation, hållbar utveckling och ledarskap i framtiden.

Precis som för många andra organisationer är detta naturligtvis högst aktuella frågor för oss i VoB. Under åren med pandemi hamnade fokus en hel del på att få ihop vardagen och att upprätthålla en någorlunda fungerande verksamhet. Det kom faktiskt under denna period mer att just handla om att ”överleva”, både bildligt och ibland tyvärr även mer bokstavligt. Pandemin är inte över men spridningen och effekterna av den är för närvarande begränsad och vårt fokus flyttas därmed åter från att ”överleva för dagen” till strategisk och långsiktig utveckling. Men vad behöver VoB göra för att hamna rätt i sitt utbud? Vad skall vi förändra, utveckla och tillskapa för att på bästa sätt möta socialtjänsten framtida behov av insatser? Hur skall vi få reda på och kunna förutse vad kommunerna behöver framöver?

Stefan Hyttfors, futurist och författare, var en av föreläsarna på Sobonadagarna och han inledde med vad som nämns ovan om en skrämmande framtid och rädslan för att inte ”hänga med”. Tidigare var erfarenhet något som värderades högt, till exempel var det värdefullt att ha erfarenhet av hur man gör upp eld. Hade man ”know-how” och hade gjort det förr så satt man på lösningen. Så är det inte riktigt i en tid då utvecklingen går så snabbt att gårdagens kunskap inte längre alltid är användbar. Idag kan tidigare förvärvad kunskap och erfarenhet snarare bli ett hinder som leder oss fel i vårt planerings- och utvecklingsarbete inför framtiden.

Det är dock inte primärt en fråga om att försöka se in i framtiden. Joakim Skog, områdesledare för framtidsområden på Vinnova menar att genom att bygga olika framtidsbilder kan vi själva välja vilken framtid vi vill vara med och forma. Framtiden är inget som händer oss – det är vi som skapar den. Det handlar, enligt Skog, om att vi behöver fånga upp de svaga signalerna i nutiden om vad som kan vara på gång och via dessa skapa olika hypoteser om framtiden. Därefter skall vi formulera ”vad vi vill skall hända”, skapa prototyper och till sist bli operativa. Leif Rehnström, VD, Hello Future talade om tre boxar, Nutid, Forntid och Framtid. I ”Nutid” är vi inriktade på att optimera och effektivisera det vi redan gör och vi är då främst reaktiva och förvaltande. I ”Forntid” finns sådant vi gjort sedan tidigare men som vi skall sluta göra. I ”Framtid” fokuserar vi på hur vi skall arbeta oss mot framtiden och få insikter som skapar vår framtid.

Det är ganska lätt att konstatera att den kultur som präglar många organisationer idag, kanske inte minst oss inom den offentliga sektorn, styrs och präglas av mekanismer som främst hör till boxen Nutid och kanske ibland även Forntid. Krav och tillsyn från olika myndigheter, rapportering inom en rad olika områden, kvalitetsuppföljning och ekonomistyrning är sådant som får oss att lägga mycket resurser och fokus på kontroll, avvikelsehantering, effektivisering och förvaltning. Detta leder tyvärr inte alltid till att någon större egentlig utveckling sker.

Särskilda konferensdagar för omvärlds- och framtidsspaning och en ”Innovationswokshop” är olika arbetssätt som VoB har prövat under senare år för att komma fram till vad vi kan förvänta oss av framtiden och vad vi skall utveckla för verksamhet. Föreläsningarna på Sobonadagarna fick oss att tänka några varv till kring detta. Hur kan vi bryta mönstret och undvika att fastna i nutid och forntid. Istället för att försöka förutse vad framtiden har att komma med, behöver vi alltså identifiera signaler och formulera hypoteser och utifrån dessa komma fram till vilken vård VoB vill vara med och skapa. En hypotes om en önskvärd framtid kan exempelvis skapas med utgångspunkt från de planerade förändringarna i den ”nya” socialtjänstlagen. Är det till exempel så att kommuninvånarna i framtiden i stor utsträckning själva kommer att få välja och utforma de insatser som de har behov av, utan att det krävs någon utredning och biståndsprövning från socialtjänsten? Vilken vård och vilka verksamheter är det i ett sådant scenario som VoB bör tillskapa? Kanske är det öppna mottagningar som likt utökade öppna förskolor och fritidsgårdar, där familjer och individer själva kan söka stöd och hjälp? Så kan det bli. Det är en möjlig hypotes och en ”prototyp” som kanske kan utvecklas. Samtidigt är den nog så att vi även i framtiden behöver utveckla och erbjuda särskilt kvalificerad vård för de mest utsatta, de som har allra störst behov och som kanske inte har möjlighet att formulera sina behov och önskemål om insatser.

Tillsammans med er, VoB:s uppdragsgivare i kommunerna, vill vi skapa framtidens socialtjänst med målet att på bästa möjliga sätt möta människors olika behov av stöd och utveckling. Vilka signaler fångar ni upp och vilka hypoteser har ni om framtiden? Vilka arbetssätt och metoder vill ni skall utvecklas?

Ni är alltid välkomna att kontakta oss inom VoB för att diskutera dessa eller andra frågor som rör VoB:s och socialtjänstens arbete. Ett tillfälle för vidare dialog och kunskapsutveckling kring ämnet är den kostnadsfria temadagen, ”Framtidens HVB”, som vi arrangerar den 10 november Malmö, där ni förstås är hjärtligt välkomna! Information om och anmälan till konferensen hittar ni här.

Jag önskar er alla en härlig sommar!