Beroende och missbruk – barnets perspektiv och röst

Den 4 april fick flera anställda på Familjehuset i Hörby möjlighet att delta i en temadag med föreläsningar kring beroende och missbruk ur barnets perspektiv. Malins Minne, Nämndemansgården i samarbete med Malmö Högskola stod för innehållet, som var varierat både avseende bakgrund bland föreläsarna samt perspektiv, innehåll och form i föreläsningarna.

Först ut var Anneli Björkhagen, lektor i socialt arbete på Malmö Högskola. Anneli forskar på drogers (alkohol och narkotikas) inverkan på fostret under graviditeten. Under föreläsningen pratar Anneli mest om alkoholens inverkan. Hon berättar att cirka 30% av kvinnorna i Sverige fortsätter att dricka alkohol under graviditeten (denna siffra kan jämföras med 15% i USA och 60% i Ryssland), detta trots att det är välkänt att alkoholkonsumtion under graviditeten kan medföra skador på fostret.. Cirka 20 av 1000 födda barn i Sverige har FASD, alkoholspektrumströningar, vilket innebär att det är vanligare än exempelvis autism, men ändå långt ifrån lika känt och uppmärksammat. Det som påverkar skadornas omfattning är moderns konsumtionsmönster och ämnesomsättning, vilken mängd hon dricker, vid vilken tidpunkt i graviditeten hon dricker samt hur genetiskt mottagligt fostret är. Symtom bland barn med FASD kan vara tillväxthämning, hjärnskador eller ansiktsavvikelser. Många av barnen som föds med FASD lider även av allvarliga sekundära funktionsnedsättningar såsom psykisk ohälsa, skolsvårigheter och missbruksproblem. Anneli menar att det ofta finns en önskan om positiva förändringar hos föräldrarna under graviditeten och att det är viktigt att fånga upp och ge stöd till dem då.

Barnen som lever med FASD behöver ofta extra hjälp för att klara av vardagen. Denna hjälp kan bestå i att:

– skapa en trygg och förutsägbar miljö

– barnen skyddas mot yttre stimuli, och att överstimulering förebyggs

– kroppskontakt sker på barnens villkor

– ge hjälp att organisera vardagen

– stimulera och uppmuntra att barnen kan

– ge hanterbara uppgifter som är konkreta och anpassade efter barnets förmåga

– att finnas nära barnet för att kunna möjliggöra vägledning genom uppgifter

Under slutet av föreläsningen berättar Karl Wittgard om hur det var för honom att växa upp med FASD samt hur det påverkade hans skolgång.

Nästa föreläsning hölls av Lotten Säfström, före detta missbrukare och författare till den självbiografiska boken ”jag ville bara dansa”. Lotten har idag varit nykter i åtta år och bland annat genomgått behandling på Malins minne. Lotten berättar bland annat om hur hennes missbruk påverkade hennes dotter, som idag är 12 år gammal. Lotten säger att det som räddade hennes och dotterns liv var de människor runt omkring henne som ringde polisen samt all hjälp hon fick från socialtjänsten och Malins minne.

Efter lunch bjöd Anette Lindbäck på en enmans teaterföreställning; Är du nykter? Anette växte själv upp som barn till missbrukande föräldrar och hennes syster blev senare missbrukare och dog ung. Anette funderade som barn mycket kring begreppet ”normal”. Hon funderade bland annat kring huruvida det var normalt att öva på att se ut och göra som alla andra och om andra kunde se på henne att hon inte var normal. Hon beskrev även hur hon som medberoende barn lade skulden på sig själv, samtidigt som hon försökte ”kapsla in” och försköna det som hände i familjen.

Petra Staaf avslutade dagen med en föreläsning genom organisationen Våga börja prata … om barn till missbrukare, som hon är verksamhetsansvarig för. Petra har själv en bakgrund som dotter i en missbrukarfamilj och har tidigare arbetat som lärare. Nu utbildar hon genom Våga börja prata personal inom skola och socialtjänst samt andra som arbetar med barn om hur man kan uppmärksamma och hjälpa barn till missbrukare. Petra berättar att cirka en femtedel av alla barn i Sverige har någon vuxen i sin familj med ett riskbruk eller missbruk. Många av dessa barn upptäcks inte och endast cirka 2-3% av alla dessa barn har idag möjlighet att komma till en stödgrupp för barn. Bland dessa barn är det vanligt att skapa sig en roll i familjen för att hantera sin situation. Fyra vanliga roller bland barn till missbrukare är: hjälten, syndabocken, clownen och tapetblomman. Många barn kan känna igen sig i flera av rollerna. Hjälten tar ofta på sig mycket ansvar genom att exempelvis gå in som ställföreträdande förälder för övriga syskon. Hjälten är självständig, hjälpsam, vill ha koll, men känner sig ofta otillräcklig. Syndabocken tar på sig uppgiften att dra uppmärksamheten från familjen och beskrivs ofta av andra som ett ”stökigt barn”. Syndabocken kan vara bråkig, sarkastisk och aggressiv, drabbas lätt av olyckor och söker godkännande från kompisar. Clownen tar som sin uppgift att förse familjen med skratt och nöje. Clownen löser konflikter med skämt, är aktiv, ängslig och har svårt att koncentrera sig. Clownen har ofta låg självkänsla och känner sig otillräcklig och betydelselös. Tapetblomman vill ge övriga familjen lättnad och håller sig därför i bakgrunden. Tapetblomman är ofta ensam, tystlåten, osynlig, visar nästan inga känslor, har en tendens att dagdrömma och är svår att få kontakt med. Petra berättar att det kan vara svårt att se varningssignaler hos barn till missbrukare, eftersom de ofta är mycket duktiga på att bevara familjehemligheten. Hennes tips till människor som arbetar med barn var att börja ”lägga pussel” så fort man har en magkänsla att något är fel. Med detta menas att höra sig för hos kollegor och fundera kring om barnet har tagit en av ovanstående roller, hur barnets utveckling ser ut och vilka kompisar barnet har. Att informera barngrupper, såsom skolklasser kring vad det finns för hjälp att få är enligt Petra viktigt. Rent statistiskt finns det några barn till missbrukare i varje klass och ju fler som vet var de ska vända sig, desto bättre. Exempel på hjälp som erbjuds barn till missbrukare är: stödgrupper, beroendemottagningar samt stöd via internet i form av chatt och mailkontakt.

Dagen bjöd på mycket ny information, intressanta infallsvinklar samt möjlighet till vidare diskussion och fördjupning. Ett stort tack till Malins Minne och Malmö Högskola för denna intressanta, viktiga och lärorika temadag!

Vidare läsning och information

–     Bramhagen, A-C & Carlsson, A. 2013. Hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar. Studentlitteratur, Lund.

–     Föreningen för föräldrar som har barn med fosterskador orsakade av alkohol under graviditeten: www.fasforeningen.nu .

–     Säfström, L. 2012. Jag ville bara dansa. Salto de Vita, Malmö.

–     Våga börja prata: www.vagaborjaprata.se .

–     På www.pixxi.se finns möjlighet för barn till missbrukare att chatta om hur de har det hemma.