Jag har alltid varit en nyfiken person och har nu under mina drygt 20 år i verksamheten, träffat ett antal par i familjerådgivning. Men jag har ofta undrat; ”hur går det då”? Har också fått den frågan av bekanta och i andra offentliga sammanhang där frågan uppkommer, vid studiebesök etc. Frågan har varit svår att svara på. Känslan säger ju att för de flesta så sker det en positiv förändring. Antingen paren bestämmer sig för att reparera relationen eller väljer att separera.

Min drivkraft förde mig framåt och jag vill få mer klarhet. Jag ville få mer kunskap om vad som fungerar i förändringsarbetet.

Det är alltid svårt att uttala sig i forskningssammanhang, speciellt när man forskar på egna klienter. Kanske favoriserar klienterna mig och överskattar resultatet, eftersom jag både fungerar som behandlare och är den som genomför studien, vem vet? Det finns alltid felkällor. Hur skall man egentligen tolka resultatet? Men detta får inte stoppa oss från att utvärdera vårt arbete, tycker jag. Jag hanterade bl.a. denna svårighet genom att alla klienterna som deltog i studien fick fylla i samma skattningsformulär både före och efter behandlingen. Jag ville se hur paren som fick Transaktionsanalytisk behandling (TA) skattade formuläret i jämförelse med den andra gruppen som fick traditionell parpsykoterapi med huvudsakligen inslag av EFT (Emotional Focused Therapy).

Resultatet av studien

Studien bestod av 20 par och påbörjades 2016-17. Paren gick mellan 7-12 gånger i samtalsterapi och delades upp i två grupper. Vart annat par slumpades till traditionell parterapi med huvudsaklig inriktning mot EFT och den andra slumpades till Transaktionsanalytisk psykoterapi. Resultatet av studien har sin utgångspunkt i hur paren upplevde behandlingen i ett ingångskede och vid det avslutade samtalet. Till min hjälp använde jag mig av ett skattningsformulär (QDR/TA Göteborg, Sweden 2009), författat av Tone Ahlborg m.fl. Frågeformuläret består av 36 frågor och är uppdelat i fem olika kategorier: Enighet, Samhörighet, Tillfredställelse, Sensualitet och Sexualitet. Klienterna fyllde i skattningarna före och efter behandling. Utöver detta fick också TA-gruppen fylla i formulär kring ”skriptintervju och Interlocking racketsystem”, vilket innebär frågor kring klienternas livshistoria och hur deras fastlåsningsmönster ser ut.

Den grupp som fick traditionell behandling (med EFT-inslag) uppvisade förbättringar i alla fem kategorierna. Störst var förbättringen i kategorierna Samhörighet, Sensualitet och Tillfredställelse. Gruppen som fick TA behandling uppvisade förbättringar i kategorierna Enighet och Samhörighet. Överlag så uppvisade gruppen som fick traditionell behandling större förbättring än gruppen som fick TA behandling. Den känslomässiga låsningen bearbetades på ett tidigt stadium i behandlingsprocessen, fokus var på ”här och nu” vilket kan förklara att denna grupp skattade högre värden vid den avslutande mätningen.

Områdena sexualitet och sensualitet behöver betonas ytterligare för att klienternas välbefinnande skall fördjupas. Sannolikt är det så att om nöjdheten i kategorierna Enighet, Tillfredställelse och Samhörighet ökar så ”spiller” det över på kvalitén i sexlivet och sensualiteten ökar i parförhållandet. En annan slutsats som jag dragit är att om jag integrerar teorierna, både TA och EFT så leder det till en fördjupad bearbetning i parrelationen.

Utöver detta och säkert en hel rad andra områden är det naturligtvis så att alliansen med terapeuten har stor betydelse för ett lyckat resultat. Men det är ett annat forskningsområde.

Läs hela artikeln om studien här: https://vob.se/admin/images/userfiles/vob-artikel-goran-wasserman.pdf

Göran Wasserman

Socionom, Transaktionsanalytiker (CTA)Psykoterapeut enligt europeisk standard (ECP)