Vad är miljöterapi?

Det som oftast förknippas med begreppet miljöterapi är den fysiska miljön, en form av ordning och reda eller även något som är estetiskt tilltalande, tätt följt av vikten av att hålla tider. Dessa två aspekter är förvisso mycket viktiga inom miljöterapin, som vilket namnet ger vid handen, handlar om den miljö vi befinner oss i. Men miljöterapi innebär så mycket mer än någon form av japansk städfilosofi för HVB-hem och punktlighet!

”Tämj mig, är du snäll!” sa räven. ”Hur ska man göra då?” frågade Lille prinsen. ”Man måste ha mycket tålamod”, svarade räven. ”Först sätter du dig en bit ifrån mig, till exempel där borta i gräset. Jag tittar under lugg på dig, men du säger ingenting. Men för varje dag kan du sätta dig lite närmare…”

Nästa dag kom Lille prinsen tillbaka. “Det hade varit bättre, om du hade kommit tillbaka vid samma tid”, sade räven. “Om du kommer till exempel klockan fyra på eftermiddagen, så hade jag börjat känna mig lycklig redan klockan tre. Ju längre tiden lider desto lyckligare känner jag mig. Klockan fyra har jag redan börjat känna mig upprörd och orolig, jag får betala priset för lyckan! Men om du kommer när som helst, vet jag ju aldrig när jag kan börja ställa in mitt hjärta på dig… det måste finnas en viss ritual”.

Med detta uttag ur Antoine de Saint-Exupérys “lille prinsen” började Erik Larsen sin föreläsning om miljöterapi och dess syfte 2018 i Göteborg. Föreläsningen kom att handla om hur relation och struktur hänger ihop: Miljöterapins kärna.

En av mina favorit-meningar ur denna föreläsning är “Struktur är till för att klienten ska kunna testa om institutionen är tillförlitlig. Inte för att klienten ska anpassa sig efter den.” Vadå, tänker många – klienten ska inte anpassa sig efter strukturen? Varför har vi struktur då? Och hur gör vi när våra klienter inte alls vill anpassa sig, vi behöver ju ha struktur och regler på boendet!

Struktur är både till hjälp och en utmaning för den som placeras på ett HVB. Vi (som arbetar) ska upprätthålla strukturen. Har vi sagt att vi ska ha ett samtal kl. 14.15, så ska vi sitta där, redo för samtalet, kl. 14.15 – oavsett om klienten är där eller inte. Det är den första delen av vårt miljöterapeutiska arbete: vi visar med vårt agerande, att vi är tillförlitliga. Den andra delen av arbetet ska göras, om klienten inte dyker upp, eller regelbundet kommer för sent till samtalet, eller alltid “glömmer” tider för samtal eller liknande. Vi ska stå fast vid strukturen och vikten av att komma i tid – och så ska vi vara ihärdiga och söka samtal kring dessa tider och därmed på sikt hjälpa klienten att förstå sig själv bättre. Vad är det som kan ligga bakom klienten beteende?

Har du svårt för att hålla tider i största allmänhet, och kan vi komma överens om att använda tiden på boendet för att jobba med det? Tycker du att det är svårt att rätta dig efter andra? Vad tänker du att jag tänker, när du inte kommer till vårt samtal? Kan det vara så att det känns bättre för dig att du i någon mening har kontroll över mig, än att jag har kontroll över dig?

Den sista frågan är mycket avancerad och innebär en klarifiering – där miljöterapeuten ger sin syn på möjliga orsakssammanhang. Att arbeta miljöterapeutiskt innebär att mentalisera kring klienten och dennes behov, och att väcka klientens förmåga att mentalisera kring sig själv och kring andra.

Så, nej. Klienten ska inte anpassa sig efter strukturen och sedan flytta hem och tappa bort all struktur som vi har upprätthållit under placeringstiden. Vi ska istället vara förutsägbara i det vi gör, och vi ska hjälpa klienten att förstå sig själv och sina mönster och erfarenheter bättre. En miljöterapeutisk verksamhet ska erbjuda klienten nya relationserfarenheter. Klienten ska bli sedd och hörd i sina behov, inte avvisas eller bestraffas, när hen beter sig utmanande.

Det var ett långt svar på frågan som ställs i rubriken “vad är miljöterapi”. Mitt korta svar är: Miljöterapi är ett grundläggande sätt att tänka behandlande kring relation och struktur på HVB-hem. Som miljöterapeuter vet vi om vikten av struktur för relationen, vi vet om vikten av tillförlitlighet och vi vet att relationens bärande kraft visar sig när relationen utmanas, t.ex. för att den ena inte vill acceptera reglerna som den andra står för.