Under våren har fyra av oss i personalgruppen på Högelid gått utbildning i Haschavvänjningsprogrammet, även kallat HAP. Vi har under åren observerat ett behov av konkreta metoder i arbetet med klienter som fastnat i cannabismissbruk och tyckte att detta var en bra möjlighet för oss att öka vår kompetens ännu… Läs mer »
Om David och hans mamma- en berättelse från Familjehuset i Hörby
När David* var två år kom han till Familjehuset i Hörby tillsammans med sin mamma. Han var rädd, han visste av erfarenhet att vuxna kan vara skrämmande och att de han börjat lita på när som helst kan försvinna. De första 18 månaderna i sitt liv bodde han tillsammans med båda sina föräldrar. David och hans mamma utsattes för grovt våld av hans pappa. Det förekom högljudda bråk och David kände sig aldrig trygg. När han var ledsen och rädd blev han ofta lämnad ensam. En dag när David vaknade efter att han sovit en stund i bilen möttes han av främmande människor och båda hans föräldrar var borta. David hade jourhemsplacerats.
Davids mamma berättar att hon utsattes för misshandel och dödshot av sin man och till slut sökte hon stöd hos polisen för att skydda sitt och Davids liv. David placerades i jourhem och mamma på skyddat boende. Hon berättar att hennes psykiska mående var dåligt på grund av det våld hon utsatts för och hon behövda stärka sig själv innan hon kunde vara stark nog att vara mamma.
När David varit placerad i jourhem i sex månader placerades han tillsammans med sin mamma på Familjehuset i Hörby. När de kom visade han tecken på trauma och han hade ett kaotiskt anknytningsmönster. David var mycket orolig och han grät otröstligt timmar i sträck. Han kunde inte reglera sina känslor och alla känslointryck blev honom övermäktiga. Mamma berättar att det var svårt. Hon tvekade i sin förmåga och visste inte hur hon skulle lugna sin pojke och få honom att bli trygg. Hon ville ge honom allt och hon klarade inte att sätta gränser. Mamma berättar att personalen fanns med henne som stöd dygnet runt. Det fanns alltid någon där som stöttade henne, gav henne feedback på det hon gjorde och som hjälpte henne vidare i situationer hon själv inte såg en lösning ur.
Mamma berättar att de tack vare det stöd hon och David fått har gått från ett liv i skräck och kaos till ett liv med struktur på dagen. Livet är mer förutsägbart och hon blickar framåt. David och mamma bodde på Familjehuset i ett år. De började sin placering på en avdelning där de utreddes. Under en utredning görs en överblick på samtliga föräldraförmågor i BBIC-triangeln kopplat till barnets behov. Behandlande insatser ingår i utredningen för att se hur föräldern och barnet kan utvecklas tillsammans. Efter tre månader övergick placeringen i en behandling. Då flyttade mamma och David över till en egen lägenhet för att fortsätta sitt arbete i en miljö som är mer lik en hemmiljö. Efter ytterligare fyra månader flyttade de vidare till en utslusslägenhet i anslutning till Familjehuset. De hade fortfarande stöd av personal varje dag men klarade sin vardag allt mer.
Det har gått ett år sedan familjen flyttade från Familjehuset och nu bor David och hans mamma i en egen lägenhet. Mamma har skiljt sig och har enskild vårdnad om David. De lever fortfarande under dödshot från hans pappa och de har skyddad identitet. Trots det ser mamma ljust på framtiden. Hon har fått nya vänner och vill studera. Mamma berättar att hon är stolt över hur långt hon kommit. Hon berättar att hon varit mycket rädd och att det inneburit en stor sorg att hon inte förmått skydda sitt barn från att utsättas för våld. Hon ser sig nu som en stark självständig kvinna och hon säger att hon vet att hon är en bra mamma nu tack vare det stöd hon fått från Familjehuset. Hon beskriver att tiden på Familjehuset fick henne att återfå tron på sig själv och att se sitt värde både som kvinna och mamma.
Davids och hans mammas historia är en av många. Alla som kommer till oss på Familjehuset har sin egen bakgrund och sina erfarenheter. Vi utgår alltid från varje enskild individ och arbetar med familjerna utifrån deras individuella behov. Davids mamma avslutar vårt samtal med en uppmaning till de föräldrar som kommer till Familjehuset. Våga berätta allt säger hon, personalen dömer dig inte och de vill verkligen hjälpa. Låt dem göra det!
*David heter egentligen något annat.
Alla inskrivna över åtta år erbjuds att fylla i en nöjdhetsenkät vid tid för utflytt. Enkäten består av 11 påståenden som besvaras på en skala mellan 1-5 där 5 motsvarar “stämmer mycket bra”. Enkäten omfattar bland annat delaktighet, vårdens innehåll och förtroende för personal. Föräldrar och barn som flyttat från Familjehuset i Hörby har hittills under 2019 skattat sin nöjdhet till i snitt 4,5 av 5 möjliga.
Har du egen erfarenhet inom ämnet?
AvbrytSvara:
Vill du tipsa någon om detta inlägg?